Träna tänkandet

Thomas Jordan skrev för en tid sedan ett inlägg om ett synnerligen intressant forskningsprojekt. Det handlade om hur människor resonerar om viktiga samhällsfrågor. Deltagarna i undersökningen fick svara på frågor om varför fängelseinterner återfaller i brottslighet efter frigivning, vad som orsakar att barn misslyckas i skolan och orsakerna bakom arbetslöshet. Intervjuerna analyserades för att finna kunskap om hur människor tänker om orsakssamband och huruvida de reflekterar över hur man kan veta något om orsakerna. Bara mellan 9 och 22 % av deltagarna uppvisade ett resonerande tankemönster. Majoriteten av deltagarna visade tvärtom en förvånande hög grad av säkerhet över att deras teorier om orsakerna var riktiga.

Frågorna som deltagarna var så säkra att de visste svaren på är emellertid så komplexa att även experter inom respektive område saknar förutsättningar att ha säker kunskap. Fångars återfall i brottslighet, barns misslyckande i skolan och arbetslöshet är väldigt komplexa fenomen som har mångfaldiga och interagerande orsaker och effekter i många riktningar och som dessutom varierar mellan grupper och individer. Ändå var det bara en liten minoritet av vanliga människor som erkände denna komplexitet i sina svar. För det mesta var de så naivt säkra på att de visste svaren utan att ha reflekterat över om svaren skulle kunna se annorlunda ut. Detta visar med all tydlighet behovet av att träna tänkandet, dvs. att lära barn, ungdomar och vuxna hur man bildar underbyggda resonemang och uppfattningar. Annars är risken att en övervägande del av samhällsmedborgarna går på mental autopilot och tenderar att hemfalla åt fördomsfullt, diskriminerande och dogmatiskt tänkande, (vilket kanske redan är fallet om vi tar hänsyn till rapporter såsom den ovan beskrivna).